Rökviken

Idag har jag varit i Rökvika..haha. Köpt julklappar. Dock inte alla. Har provat ett 20 -tal klänningar också men varit snål eftersom de varit ganska dyra och jag har varit borta för länge för att kunna jämföra med vad de hade kostat i Sverige. Men de har varit sjuk snygga i alla fall.

Nu har jag packat min väska för 2:a gången. Allt utom datorn, laxen och mina skor, men de grejerna har jag beräknat till en vikt av max 3kg. Väskan, utan datorn, laxen och skorna väger ca 11 kg. Typ ingenting. Känns skönt. Dock är den full eftersom jag köpt så många cholkadkartonger att ge bort och de tar väldigt stor plats.

Köpte Emilìana Torrini idag. Så gött att jag hittade CDn för den var slut i Kringlan och där sa de att den var slut på hela södra Island. Haha... men jag hittade den i bokhandeln och slet åt mig en i ett nafs.

Älskar för övrigt Isländska bokaffärer. Vilket utbud! Hälften isländsk hälften engelskspråkigt. Lägg därtill andra språk. Jag kan gå i dessa jättestora bokaffärer hur länge som helst.

Vinurinn min

Dessa vackra väsen. Att man med sin hand kan smeka deras varma, lena päls. Att man kan ta på något så vackert.

Tack Island!

Nu är det endast fem dagar kvar till min hemfärd. Just nu känns det ganska vemodigt. Jag vill så himla mycket hem men samtidigt så kommer det bli jättejobbigt att ta farväl av familjen och barnen, särskilt Hallgerdur och Hannadora.

Jag som inte är särskilt sentimental av mig kommer nog inte kunna hålla tårarna tillbaka.

Och faktiskt, jag kommer att sakna landet. Jag har klagat mycket sista månaden men Island är ett fantastiskt land. Otroligt vackra och unika omgivningar. Jag kommer att sakna Island. Och fast att jag har kännt att jag nog inte vill tillbaka hit så har jag nog ångrat mig. Det handlar mer om rätt period på året. Jag har upplevt den värsta tiden med kyla och vind nästa gång jag kommer hit får det vara under vår/sommar-halvåret.

Jag vill egentligen tacka detta land för allt jag har fått uppleva. Jag vill tacka för att jag fick chansen att komma hit och bo och arbeta på Stora Ármòt. Jag har fått se och uppleva så otroligt mycket under de här fyra månaderna och jag vet att min vistelse här är något jag kommer att bära med mig i minnet för resten av livet. Så Takk fýrir!

Ég er ath komast aftur thad er loforthid mitt!

Ont- AJ

Jag har snoront i vänstra handens ringfinger. Var ute och tittade till kalvarna och kunde inte låta bli att kela lite med dem. En började suga på min hand och jag brukar inte gilla det men jag tänkte inte så mkt på det då jag klappade en annan samtidigt. Plötsligt gör det sjukt ont. Jag inser att fingrarna kommit lite för långt in i käften på kalven och håller just på att tuggas av de bakre tänderna. Dvs, de kraftiga och stora. Det har hänt mig förr men då har inte kalvarna varit så stora som 3 månader därmed har de inte haft lika kraftiga käkar.

Så nu bultar mitt finger något enormt och det håller på att svullna upp. Bajs att man ska vara så oförsiktig jämt.

Jag har plockat sten idag. Passade på när jag letade efter hästarna. Hittade tyvärr lite för många stenar som var skithäftiga. Så nu kan jag inte bestämma mig för vilka jag ska ta hem. Alla går då inte eftersom de tillsammans vägde lite över ett kilo.

Just nu klipper de klövarna på korna. Det är otroligt häftigt då de gör de i någon slags spacad anordning där man hissar upp kossan i luften och hon är fastspänd så att hon inte kan röra en tum. Men det gör inte ont för dem och de ter sig faktiskt avslappnat. De som klipper gör det med några slags slipmaskiner och det är riktigt fränt att se på.

Idag är det exakt en vecka kvar tills jag kommer hem. Har redan bokat in lunch med Emelia på Fredagen dagen efter. Nya kinahaket i Boxholm. Hoppas att Sofia hakar på med.

På måndag har jag tagit ledigt för att åka in till Reykjavik för lite shopping. Det ska bli kul. Ska köpa julklappar så det ryker om det. Haha. Men det får bli små saker som inte tar så stor plats.

9 dagar

Så var det bara 9 dagar kvar till hemfärd. Det känns underbart. Har redan bokat in lunch med Emelia och kanske Sofia på fredagen dagen efter jag kommer hem. Jag kommer ha fullt schema hela månaden fram till inryckningen. Men det är rätt gött. Man vill ju inte bara gå hemma och dra.

Just nu trivs jag jättebra med allt. Jag har klippt kosvansar och endel ryggar. Får eksem under ögonen då jag gör detta men annars är det än ganska rolig syssla sålänge man inte klipper någon kviga som är helt skogstokig och ska sparkas och hoppa runt i spiltan av rädsla till klipparen.

Har tagit ledigt på måndag. Ska åka in till Reykjavik för lite shopping. Julhandla och lite. Det ska bli angenämnt.

Ja.. så nu är det ju bara att vänta hem mig!

Idag är en dag av lugn

Idag känner jag mig frälst. Ja, eller något i den stilen. Jag vaknade klockan tio av väckarklockan eftersom jag, även då jag har sovmorgon, inte kan tillåta mig själv att sova för länge. Var dock skittrött så jag sov ytterligare tjugo minuter.

Går upp äter frulle. Får en glad överraskning då familjen ska dra in till Reykjavik på kalas och bestämt sig för att åka in tidigt för att julhandla lite. Jippie! Huset för mig själv hela dagen. Bara jag och Drìpla, doggen.

Bestämde mig för att sno bilen och dra in till Selfoss, denna underbara lilla håla. Köpte lite julklappar. Chokladaskar med isländska motiv till min faster och kusin. Brukar inte köpa julklappar till dem annars så jag känner mig som en frälsare, därav den frälsta känslan antar jag.

Köpte även julklappar till kidsen här. Varsina fula julstrumpor med godis i till de 3 äldsta. Billiga. Känner att jag är orättvis då Hallgerdur ska få en Cd med Astrid Lindgren -sånger som min mor skickade hit med post. Men sen så står jag Hallgerdur nämre. Hannadora ska få något passande en 2åring.

Drog hem och käkade lunch med doggy. Jag åt tonfisksallad och hon fick en morot. I Sverige var tonfisk bland det värsta jag visste. Här är det bland det bästa jag vet. Men det är faktiskt skillnad på den här och den hemma. Den hemma smakar och luktar skumt. Den här smakar gott och luktar faktiskt inget. Sen så kan det ju kanske bero på all fårmat jag har utsatts för...

Idag älskar jag det här landet. Eller jag älskar är nog att överdriva. Men det är så vackert. Det är tjockt med snö ute och det blåser inte mycket. Det är tyst och vackert. Jag har huset för mig själv och njuter av tystanden utan förbannat pianoklink, tjutande/gallskrikande barn, isländska julsånger på högsta volym m.m. Doggy, Drìpla kan ju förvisso få sina spel och börja skälla men
hon verkar ovanligt harmonisk idag, kanske njuter hon också av tystnaden och lugnet.

Så mycket av mening

Jag känner för att skriva idag. Skriva skriva skriva. Det finns så många formuleringar och så många oanvända ord i mitt huvud. De vill komma ut.

Har inget att skriva om....

Så det blir ett tankesammelsurium.

Jag är tom i huvudet. Fast jag är smart det vet jag. Jag är social. Det är mitt vapen.
I krig behöver man ett vapen. Man behöver ett skydd. Mitt skydd är min kyla. Kyla mot de öppet sentimentala människorna. Mitt skydd är tyvärr även mitt nederlag. Det inser jag. Men ibland är tingens mening plus minus noll.

Stelpurna mina - Mina flickor

Jag kom att tänka på en sak så här snart inpå min hemfärd. Jag kom att tänka på att jag kommer att sakna Hannadora och kanske främst Hallgerdur. Jag kan ju inte påstå att jag är direkt barnkär. Hrm hrm... Men de här två ungarna är nog faktiskt de goaste barn jag träffat.

Hallgerdur, min kära vän, är endast 4 år men har ett förstånd som nästan överstiger mitt. Jag glömmer ofta bort hennes ålder och tänker inte så ofta på att hon är bara är ett litet barn. Ibland är det som om hon nästan får påminna mig om det. Men hon är så otroligt smart och kvicktänkt. När mina isländska ord inte räcker till försöker hon faktiskt förstå mitt svenska svammel. Och hon lyckas oftast. Inte ens hennes åttaåriga bröder eller 11åriga syster förstår mina svenska kompletterade ord till min bristfälliga isländska. De bara gapar. Men då griper Hallgerdur alltid in och svarar mig och tolkar kvickt ut vad jag sagt. Jag beundrar detta barn innerligt för hennes klipskhet och hennes otroligt sympatiska sätt.

För inte så länge sedan räknade Hallgerdur upp alla sina vänner. Det var Ingebjörk och Ingebjörks lillasyster och så Hannadora, Hallgerdurs egen lillasyster. Jag tyckte att det lät lite sorgligt med bara tre vänner varav en ett syskon. Men Hallgerdur misströstade inte för det. Men jag sa i alla fall något i stil med: "Er ekki ég vinurinn thin?" - Är inte jag din vän då?

Då fick jag världens omfamning. Och det ska tilläggas att Hallgerdur inte är något kramigt barn. Jag blir sällan rörd. Men det faktum att hon uppskattar mig som en vän att lägga till som nummer fyra gjorde mig varm innombords.

Häromdagen när jag kom in till frukosten frågade hon mig förståndigt: "Var thad gaman ì ludrasveitinna igeir?" - Var det roligt på orkestern igår. Jag menar vilken fyraåring bryr sig om något annat än sig själv eller har koll på vad omgivningen sysslar med när man själv sover.

Helt enkelt. Det är 12 dagar kvar till jag kommer hem och nu inser jag att det kommer bli vemodigt att åka hem trots att jag längtat hem endel såhär på sluttampen.

Koskit

Shittans pittans!Kors i taket! Halleluja! Vad upptäckte jag nyss när jag, surmulen och skitig som en gris, kom in och satte på datorn efter ett kobajsigt pass i ladugården?? JO, internet har kommit tillbaka. Inga mer ensamma, mörka stunder ute i forskningskontoret. Nu blev jag glad som ett barn på julafton.

Annars är livet fullt av kobajs. Kobajs på kläderna, händerna och då och då i ansiktet. Är inte det minsta kvackelmagig av mig eller töntig vad gäller djurspillning. Men när man får kobajs på sig hela tiden är det INTE kul. Har slutat att tvätta min lagårdsjacka så ambitiöst varje vecka som jag gjorde förr. Ingen idé när den ändå blir full av koskit på två sekunder. Den ser jävligt snuskig ut nu och luktar hemskt.

Jag har liksom gett upp hoppet om kor. De är inte så mysiga och så jävla snälla som folk tror. De är dumma och det enda de gör är att skita hela tiden. De skiter när de är rädda. De skiter när de får vänta för länge. De skiter när de äter. De skiter när de mjölkas och de skiter på MIG. Ok, de är ganska söta och ibland har de sina ljusa stunder. Men det jävla skitandet gör mig trött. Men det är ju synd om dem egentligen. De får foder som gör att de skiter som fontäner nästan. Lösa i magen till tusen.

Idag har jag högtryckstvättat runt och i mjölkgropen. Intorkat bajs som jag blästrade bort med sann glädje. Rent, rent, rent det är min melodi. Jag var så nitisk att jag låg på knä med högtryckstvätten för att komma åt i alla skrymslen och vrår. Och det blev rent. Knappt ett spår av koskit så långt ögat kunde nå.

Högstryckstvätten åsamkade mig dock smärta i höger axel och skulderblad. Det blir ju ett visst tryck på en högtryckstvätt som man ska hålla emot och jag är ju inte Karl Alfred precis så jag antar att 2,5 timmars spänd högeraxel tar ut sin rätt. Annars är det ganska kul att högtryckstvätta tycker jag. Det blir ju rent.

Shit Check

Livet utan internet är inget vidare. Finns böcker förvisso. Läser en riktigt skön bok. Snabba Cash av Jens Lapidus. Smart.

Annars då?? Jo... skitväder. No surprise. Men jag tröstar mig med att jag har 21 dagar kvar till hemfärd.

Jag kommer sakna Svala, det är ett som är säkert. Skönare arbetskamrat får man leta efter. Som idag när hon häll på med ngt suspekt och jag frågade vad hon gjorde. Shit Check, sa hon glatt. Hahaha.... Bedöma konsitsensen och färgen. Gud jag är glad att jag slapp göra det iaf.

Pappa kommer i helgen. Det ska bli trevligt. Skönt att han ska ta med sig en del av min packning hem, så jag inte behöver släpa på så mkt när jag drar hem sen.

Sen finns det saker som jag ska köpa här har jag bestämt. En hel rökt lax, billigt med rökt lax, tänkte vara snäll och köpa det till julbordet hemma. En tröja från 66 grader north. Superkläder med superkvalité. Gött att ha när det är kallt i Sverige. Och att åka skidor i. En stickad halsduk. Eller ngt stickat. Bara för att. Ska kanske ta med mig lite torkad tång. Bara för att visa hur knäppa de är här som äter tång. Det smakar snuskigt. Skitsalt, gammal fisk.

Kor är väldig hjärnbefriade. No brain no pain. Jag tyckte att det var så himla kul att jobba hos Tommy och Tommy på Boxholms Gård med kossorna där. Men just nu känns det som att det är sista gången jag jobbar med kor. Fast det kanske inte var så mycket med korna där på ett sätt. Det var ju så mycket annat att göra och när man har Henke att jobba ihop med så blir det aldrig tråkigt. Henkes klockrena kommentarer förgyller arbetsdagen. Sen att det var sommar gör ju sitt.

Nej fan. Vill hem. Mormor och jag ska ju göra köttbullar.

We'll Meet Again

25 dagar kvar. Jag flyger hem till er Mes Amis. Åh Min Gud längtar hem till er alla. Är ju lite sugen på att ställa till med fest. Är sugen på att bli dretfull just nu. Dretfull så in i bängen. Så där full så gränsen är nådd för länge sedan. Jag tar smällen. Jag kan spy. Bara jag är full. Men det bästa är ju att GÅ på fest då och inte hålla egen för då måste man ju ha sådan kontroll på allt och alla.

Så det är min plan. Att gå på fest. Och bli dretfull. Fast jag är ganska kul när jag är full. Inte ordäglig i alla fall. Bara väldigt pratig.

Längtar hem till griskött, kyckling, träd och min söta katt. Min Miakisse. Hon har nog inte ens tänkt på att jag saknas den lilla grisen.

Nästa helg kommer pappa hit. Han har hyrt bil och det är bra för då kan jag hänga med dem lite hur som helst.

Innedag

Den här dagen började med att min mor, som inte har koll på tidskillnaden och som inte förstår att hennes hårt arbetande dotter till dräng behöver sova på sin enda sovmorgon, ringer och väcker mig kl 8.49. Det hade inte ens börjat ljusna här då och jag trodde att någon gått och dött för att hon ringde så tidigt. Jag bad att ringa upp om en eller två timmar för att jag behövde sova.

Hade dock svårt att somna om då en jord på 14 elefanter dundrade fram på övervåningen. Barnen som sprang mellan köket och TVn insåg jag snart. Hur som helst så lyckades jag somna och sov till halv elva då jag gick upp och åt frulle. Hallgerdur den stackaren hade fått öroninflamation och ena trummhinnan var spräckt så de drog till doktorn med flickebarnet. Tycker så synd om henne, hon är den goaste ungen av dem alla, om man nu får favorisera lite. Nu ikväll så hade hon skitont i öronen igen och förmodligen är även den andra trumhinnan spräckt eftersom det rinner vätska ur det.

Själv har jag hållt mig undangömd i min håla. Innbillat mig att jag har varit lite sjuk och febrig bara för att ha en andledning till att bara ligga och läsa och stundtals sova lite. Får så lätt dåligt samvete om jag inte gör något som att gå ut eller rida på min lediga dag. Men vädret var i och för sig ändå piss så jag kunde nog egentligen ligga inne och slöa med gott samvete.

Sen är det en jävlig konstig sak som då och då händer mig när jag sover. Oftast är det så att jag ligger liksom i fosterställning med händerna uppdragna mot ansiktet och huvudet. Ibland vaknar jag av att handen eller hela armen är helt bortdomnad. Värst är det när det är hela armen. Den är som helt förlamad och jag kan inte röra på den. Jag får ta andra handen och dra ned den. Efter ett tag släpper det men det är riktigt obehagligt. Har haft det så här med händerna ganska länge och aldrig brytt mig men med armen är det läskigt. Så jag googlade lite och fann att det var en massa andra som också har de här symptomen, det kändes betryggande. Dock fann jag inga svar på varför det blir så här eller vad man kan göra åt det. Så om någon vet något är jag tacksam för svar.

"My Baby Just Cares for Me"

Sitter inne i stugvärmen ihop med mina favoriter. Ni vet. Nina Simone, Mama Cass, Shirley Bassey, Vikki Carr, Julie London m.fl. Drömmer mig bort till 50/60 någonstans. Snygga bilar, snygga klänningar, grymma frisyrer, killar som Elvis...

Musik med klass. Människor som verkligen kunde sjunga och spela. Inga Dannysar, Olor, Idolmarie, eller vad fan de nu heter. Skräp. Jag är ju ingen nörd som stänger av om jag skulle råka höra sån slags musik. Men jag lyssnar inte på det frivilligt. Jag lyssnar på gammal musik blandat med det av dagens musik (kanske mest 90 dock) som jag anser har kvalitet med vissa undantag dock.

Jag gillar att bilda mig själv på området musik. Tvekar inte att utforska det gamla om det intresserar mig. Har fått höra ett tusental gånger att jag har märklig musiksmak. Men det handlar inte så mycket om musiksmak det handlar om allmännbildning inom ett visst område. MUSIK. Det flesta av min kompisar har nog inte ens en aning om vem Bill Haley är. Hallå. Han är en milstolpe i rockens historia.

Det var en gång en målare...

Jag har målat brädor i två dagar. Det är rätt kul omväxlingsarbete faktiskt. Dock har jag, när jag målat kanterna, gått böjd som Ringaren i Notre Dame så därför har jag ont i ryggen. Men annars så...

Idag hände en rätt konstig sak. Det var en ko som kalvade, jag drog fram kalven till henne och efter ett tag så mjölkades hon i mjölkgropen, ganska direkt efter kalvning. Sen gick chefen in och jag fortsatte med att ge kalvarna.

När jag var klar med det skulle jag spola av golvet där mjölkkorna står, inklusive den nykalvade kon, och vad upptäcker jag då???? Jo att det ligger ett slemmigt litet bylte nedanför den nykalvade kon. Men WTF??? Tänkte jag. En kalv till. Alltså tvillingar.

Så vad gör man? Jo jag började att släpa fram henne till mamman men kom snabbt på att golvet fullt av koskit så jag bar det lilla knytet, för kalven var verkligen pytteliten, den minsta kalv jag sett. Jag blev givetvis full med fostervattensslem där jag bar kalven i famnen men det gjorde inget. Jag kände det som att jag gjorde världens insatts.

Det var i alla fall en liten kvigkalv och tvillingen en tjurkalv. Men gud så söt den lilla snuttan var. Så otroligt liten att jag inte kan fatta det.

När det händer sådana saker gillar man verkligen jobbet och känner att det är inspirerande.

Åhh Sverige du trädfagra land!

Nu har jag bokat biljetten hem till trädfagra Sverige. Planen var att åka hem 19/12 men Icelandair hade höjt priserna med 500 Skr. Så det blev 18/12 vilket inte gör mig särskilt ledsen. Biljetten för den 18:e var faktiskt riktigt billig, 1021 Skr. Det tycker jag är bra.

Åker riktigt tidigt från Keflavik så det blir att ta bussen från Reykjavik kl 5.00 i ottan. Ska dock övernatta inne i Reykjavik hos Hildas syster så att jag slipper köra upp familjen och ha dem till att köra mig kl 4.00 härifrån.

Det ska bli skönt att komma hem. Äta god mat, sova, slippa lukta koskit, umgås med folk, mysa i mitt mysiga rum, slippa frysa som en idiot, se träd(gud vad jag längtar efter träd), klappa och gosa med min söta Mia- kisse, köra Audin, äta torgets pizza, gå till Brännvinslia och lyssna på forsen, åka till mormor <3, åka till Tranås och umgås med mina kära syskon <3, åka till Moo <33....

Listan kan göras hur lång som helst för allt jag ska göra när jag kommer hem till Sverige.

Tårtor

Islänningar är ena jävlar på tårtor må jag säga. Jag har fått smaka en hel del tårtor här och ingen har varit som i Sverige där vi har ätit samma skittårtor sen 1700-talet. Princesstårta och andra gräddtårtor som just det, BARA är en massa grädde.

Här har man förkärlek för choklad och glasyrer. Vackra bakverk som smakar gott, utan en massa grädde som man bara vill spy av. Hemma hos mig så vill min mor alltid envisas med att beställa hallontårta eller sk Nalletårta. Det är tårtor med sockerkaksbottnar och syltfyllning, vaniljkräm och en massa grädde. Och längst upp hallon eller björnbär som är överkladdade med någon slags slemmig gelé. Och sen åter grädde spritsad runt kanten. Hur roligt låter det??? Så jävla tråkigt. Jag gillar inte tårta hemma. Men här är tårta något helt annat.

Här lägger man tid och omsorg på tårtorna och ingen tårta är den andra lik. När någon fyller serveras alltid minst två sorters tårtor. Och Ingen av dem äcklig gräddtårta. Oftast god chokladtårta.

Däremot så är jag inget vidare förtjust i isländska kakor. De ska alltid ha rabarbersylt i dem. Raberbersylt gör man väl inte ens i Sverige. Jag gillar raberbersmak och trodde jag skulle gilla sylten. Men den smakar inget mer än helvetes massa socker. Därför blir det ingen smak på kakorna. Bara dammigt eller segt. Är väl egentligen inte överdrivet förtjust i kakor överhuvud taget. Men en kolakaka någon gång är inte helt fel.

Aj

Lantbruk är ett av de arbeten med flest olyckor per år. Jo tack! Jag halkade ju som bekant ner i ett håll i golvet på en ladugård jag höll på att högstrycktvätta i somras. Bet av mig tungan sådär lite snyggt.

Idag var det dags igen för mig att få erfara riskerna med lantbruket. Matade en tjurkalv som, när mjölken i flaskan var slut, knockar mig underifrån hakan. Pang! Så nu sitter jag med en lös framtand i underkäken. Mindre kul. Fast den är som tur är inte så lös men jag är orolig att roten bröts av i tanden. Vill inte heller få en svart/blå tand där sen om den nu i värsta fall skulle "dö".

Jag blir så sur, för jag har inte haft tandställning i 2,5 år för ingenting. Jag är ärligt talat skitnöjd med mina tänder. De är raka och fina. Men om jag skulle få en svart tand så skulle det få kosta vad det kosta vill. Jag skulle bleka den till varje pris. Det finns ju värre saker, det må kanske inte vara jordens undergång men jag vill verkligen att den ska klara sig.

Önskar nästan att kalvaset knockat näsan istället. Är inte lika rädd om den.

Mad

If you need some piece of advice... Don't buy a piano for your kids.
Aaaahhhhhhhhhhhhhh.... Jag blir snart galen, slår sönder något, äter upp en bok, slår huvudet i väggen.

Äldsta barnet, 11 år, spelar "The Entertainer" på piano HELA TIDEN. Spelar ingen roll när. Hon kan sätta igång när vi äter. Jag finner detta otroligt stressande. Man kan ju inte prata. Jag bor i källaren men det jävla pianot står precis ovanför mitt rum så jag hör mycket bra ändå. Hon spelar BARA den här låten som ni säkert känner igen. Hon kan spela den visst, hon är faktiskt duktig om man nu ska säga något positivt. Det låter väldigt bra när hon spelar annat, när hon väl gör det. Men jag HATAR den jävla låten numera. Att höra den upprepade gånger varje dag driver mig till vansinne. Värsta sortens tortyr. Jag må vara lätt att distrahera men jag nu är jag nära kokpunkten. Har trots allt bott här i över 2 månader och hört låten så gott som var dag. Grhhhhhhh... Så, jag ber: spela vad som helst, spela bara inte "The Entertainer".

blod

Har jobbat mycket idag. Och länge.

I morse så skar chefen av en spene på en ko. Fråga mig inte varför, den var obrukbar och sjuk men jag tycker att det verkar lite drastiskt, men vad vet jag. Jag är i regel inte äcklad av blod överhuvudtaget men det här var jävligt äckligt. Usch! Jag blev egentligen upprörd för att det var plågsamt för kossan. Men sen så var det så mycket blod och jag skojar inte när jag säger att det var som i en skräckfilm det blodet verkligen sprutar. Det var fan det sjukaste jag sett.

Jag brukar alltid göra mig rolig över att min syster är så rädd för blod. Hon svimmade en gång när en klasskompis till henne fick näsblod. Men när jag såg allt blod som sprutade så blev jag helt yr och illamående. Jag visste inte om jag skulle svimma eller spy så jag gick ut i friska luften ett tag tills det gick över. Usch det var skumt.

Känner mig deppig. Längtar inte direkt hem. Det finns ingen anledning till att vara depp. Jag bara är det. Tänker för mycket skulle jag tro och det är ju skadligt. Tänker på allt som borde vara och allt som borde ha varit. Analyserar saker och människor till beståndsdelar. Spelar ingen roll att jag gör det, men jag gör det.

Jag har ganska svårt att lita på folk. Bara rent allmänt så där. Om någon säger att "det fixar jag" så litar jag aldrig på det utan gör det antagligen själv.

Til Hamingju - Grattis

Congratz till Obama!!!!! Detta var bra tycker jag! Nu väntar jag bara på att den borgerliga regeringen ryker när det blir val i Sverige nästa gång...

Har varit bra väder idag. De bygger om huset här så det är en massa byggare överallt som river fasaden, byter fönster och bygger ut ett slags burspråk. Idag gjorde jag fika åt byggarna. Det var bara jag hemma när de skulle ha fika. De äter f.ö. både frukost, middag och fika här. Ingår väl i lönen antar jag. Riktiga Islänningar är de i all fall, byggarna. Men det är roligt med lite folk som pratar isländska med mig.

Idag sov jag två timmar efter lunch. Det var skönt. Nu är jag dock inte trött för fem öre.

Idag hjälpte jag Svala att mäta ungdjur. Bröstmått, mankhöjd och vikt. Ganska krångligt att få på dem på vågen, men det gick bra. Sen låser vi dem vid foderbordet så att de inte får ut huvudena från gallret, på så sätt står de still så man kan klämma sig emellan dem och mäta vilket jag gjorde och Svala antecknade siffrorna jag sa. Idag sa jag mätmåtten på isländska istället för engelska. Jag är duktig;)! Den här proceduren görs en gång i månaden, sen sätter Svala ihop diagram över hur de har växt. Hon gör också en värdering av hur feta de är genom att bla känna på pälsen och fettet. Detta är en del av forskningen som bedrivs på gården.

Igår natt föddes 4 kalvar. Det är sjukt många på en gång. Så nu har jag att göra!

God natt!

Muskler

Detta inlägg tillägnar jag mina muskler.

Jag har ett fysiskt jobb med tunga lyft och det kan låta jobbigt vilket det också stundtals är. Att bära tjugo liter mjölk i en hand är tungt. Det tär endel på ryggen, det måste jag medge även om jag försöker tänka på hur jag lyfter.

Nu är det dock så att jag har en aning sned rygg, och bör väl egentligen inte ha ett sådant här jobb om man frågar en läkare. Har väl alltid tyckt att det inte varit några fel på mig och min rygg. Har aldrig haft ont av det men ändå tvingats i väg till röntgen och en massa läkare när jag var yngre.

Men nu har jag börjat tänka lite. Det kan ju faktiskt vara så att jag faktiskt får ont en dag och det vill jag inte, särskilt inte inför eller under min tjänstgöring i LDK. Så jag har börjat att träna genom att bygga upp allt runt ryggen. Magen och baksidan av ryggen. Jag har inget gym att gå till men jag har fått tipset att göra tex situps, simpla rygglyft och armhävningar så nu gör jag det varje kväll innan duschen.

Ibörjan var det skittråkigt. Men nu när jag känner att det faktiskt blir lite muskler av det är det ju nästan roligt. Dessutom orkar jag fler och fler upprepningar för var gång.

Jag orkar bättre att bära de satans mjölkhinkarna med pencillin -råmjölk.

Det blir ju kanske inte några hulkenmuskler, men det vill jag inte ha heller. Jag vill bara skydda min stackars svaga, sneda rygg. Men det är klart att lite grymt är det med armbulor;)!

Islänningar

Snön är borta. Det är plusgrader. I Sverige är det snö. Jag kan inte låta bli att gotta mig åt det. Själv har man fått ta på sig termo -overallen varje dag i över två veckors tid. Men jag ska väl inte glädja mig i överflöd för det lär bli kallare och det lär komma mer snö.

Häromdagen när jag och Svala diskuterade om allt mellan himmel och jord, som vanligt, kom vi in på dating. Intressant det där. Hon berättade att här på Island finns inte dating vare sig som begrepp eller som något man gör. Hon skyllde detta på karlarna. Isländska karlar är smutsiga, dricker sprit och behandlar kvinnor så som de behandlar kor fick jag höra.

Hon berättade att när britterna kom hit under andra världskriget fick plötsligt kvinnorna se på rena, propert klädda och trevliga män och fick smak därefter. Men enligt henne så förändrades inte de isländska karlarna för det. Man kan ju tänka sig att de såg konkurrensen och försökte anpassa sig därefter.

Dating är ovanligt på Island än idag, fast att kvinnorna försöker, vad jag kunde förstå på Svala. Hon berättade att man går på dans/disko, det är mörkt, man är väldigt full, man träffar första bästa karl och går så vackert med honom hem och sen gifter man sig.

Riktigt så kanske det inte är i alla lägen men jag tyckte att Svala hade en så skön beskrivelse för hur den "Isländska datingen" går till. Men det ligger faktiskt en hel del sanning i detta.

Dansken och jag

Ibland är jag riktigt rolig. Som när jag i onsdags väntade på bussen till Reykjavik. Stod där ensam och väntade utanför macken. Men sen var det ju en dam med en jättestor resväska där som också väntade på bussen. Jag är ganska spontant social sådär och började prata lite med damen på englska. Frågade vart hon skulle och pratade lite om vädret. Hur som helst så visade det sig att hon skulle till Köpenhamn med sin stora väska.

Samtalet fortlöpte smått och hur det nu var så berättade jag väl vad jag gjorde här och att jag var från Sverige. Då sa hon att vi ju kunde sluta prata engelska. Hon började prata danska och här så läser man danska i skolan så jag reagerade inte över det. Dessutom så var hon affärskvinna och reste tydligen mkt inom nordiska länder. Saken var den att hon pratade jävligt bra danska. Perfekt uttal nästintill tyckte jag så jag berömde henne för hennes danska. Varpå hon svarar att hon ÄR från Danmark. Hahahaha.... så jävla trög jag kände mig. Stått och pratat med en dansk i 15 minuter utan att inse att hon är dansk. Kul att dessutom ha berömt en dansk för att prata bra danska. Det är nog inte många som gjort det inte!

Blue Lagoon

Mamma och Markus har varit på lite semester här och besökt mig. De var här på Stora Àrmot i måndags och fick lite guidning i fjòs och fikade. Sen drog jag in till Reykjavik idag för att hälsa på dem.

Vi åkte till Blå Lagunen för att bada. Riktigt skönt och varmt men äcklig botten på vissa ställen. Jag kunde inte låta bli att tänka på att de säkerligen inte har något vidare reningsystem. Man ser inte botten och håller man handen en decimeter under ytan så syns den inte. När man tar upp lavasand eller lera från botten är den full av hårstrån. Lagom fräscht på den punkten. Men fan vad skönt med värmen. Ibland kom man in i fläckar där vattnet var nästintill skollhett. Efter en timma sådär blir man snurrig i huvudet av värmen.

Sen bestämde vi oss för att dra in till Reykjavik och Kringlan, det stora shoppingcentret. De var trötta på att traska huvudgatan inne i Reykjavik fram och tillbaka och jag för min del ville gärna se kringlan. Köpte födelsedagspresenter till Hallgerdur och tvillingarna som alla tre fyller på samma dag. Hallgerdur fick en noga utvald portmonnä/necessär i form av ett katthuvud. Grabsen, var det värre med. Vad ger man en nioåring. Det blev en massa kolor. Så jävla opersonligt och tråkigt men jag vet att det uppskattas.

Sen var vi så jävla hungriga att vi drog in till city och käkade pizza på en fin pizzaresturang. Älskar pizza à la Island! Mer italienskt liksom. Åt nog världens ovanligaste pizza med rökt lax på. Det var riktigt fint faktiskt. Sen drog jag hem till Selfoss igen. Kul att ha mamma på besök tycker jag!!!

Slauter

Seg dag detta. Jag har städat. Jag är ganska slarvig med sånt hemma, men här är jag überpedant. Dammar och dammsuger varje vecka. Alla städexperter skulle kanske säga att man ska göra det FLERA gånger i veckan men jag tycker att det räcker med en gång. Mitt lilla rum på malexandervägen fick minsann inte se dammtrasan lika ofta. Långt ifrån.

Vi har hållt på att göra slauter här nu i två dagar. Slauter är en slags puddingar. Man använder sig av magsäcken från lamm som man syr små påsar av och sen fyller man dem med antingen lever blandat med fett eller blod blandat med fett och mjöl. Allt från lamm. Jag hjälpte till att sy magsäckspåsar. På en magsäck går det sex påsar. Det andra slafset med mald lever och ihopgeggat blod höll jag mig undan från. Sen när allt är färdigfyllt ihopsytt och klart fryses det. Så nu ligger ett lager Slauter i frysen som ska räcka fram till nästa höst. Sn tar man upp det och kokar det jättelänge. Och sist äter man det och det luktar konstigt och smakar riktigt obehagligt. Men här gillar de det.

I dag kom mamma och Markus hit till Island, så i morgon ska jag träffa dem :).
Det ska bli riktigt roligt. De kommer hit en sväng i morgon pch sedan drar jag in en sväng på onsdag till dem. Skönt att ta ut lite ledigt.

Nu ska jag för övrigt upplysa er om att Sverige bara ligger en timma före Island nu eftersom vi inte ställer om klockan här. Och jag har varit här i exakt 2 månader nu och har ungefär lika lång tid tills jag åker hem. Det ni!!

Hvità

Soft dag. Det har snöat och allt är vitt. Jag flyttade stora hästflocken från en hage till en annan. Lätt som en plätt. Bekvämt arbete att bara gå ute i snön i overall och mysa medans man driver en drös hästar så där lite nonchalant framför sig. Sen har jag läst och ätit digestivekex.

Jag har aldrig tyckt om digestivekex. Men helt plötsligt kom jag på att det är skitgott. Igår tror jag det var.

Igår red jag längs Hvitàs älvkant och letade efter ett bortsprunget lamm. Det var så sjukt vacker natur där. Jag red högt för att ha sikt överallt så att jag inte missade lammet. I den breda älven forsade stora isblå isklumpar förmodligen från glaciären som Hvità rinner ur. Vattnet är vitt så isen blev på något konstigt sätt nästan blå. Jag skulle kalla det polarblå. Inte grå och daskig som av vanligt vatten. Vi hittade inget lamm men det var en trevlig tur.

Blauber

Åkte på en tur igår. Själv. Det var en fin tur men inte så mycket att orda om. Jag såg havet, fikade, åkte lite, såg lite annat och åkte hem. Det var jävlig (ursäkta franskan) kallt.

Idag är det ännu kallare. Blåser och är frysgrader. Ni vet ju vad den kombinationen gör. Att det blir bokstavligen talat snorkallt. När Wilhelm Peterson-Berger skrev "Intåg i sommarhagen" så måste han nog som nationalromantiker befunnit sig här. Man förskönar gärna Sverige lite väl mycket när man sitter med stelfrusna fingrar i ett kargt och trädlöst fjälllandskap. Jag kan nästan höra tonerna av "Intåg i sommarhagen" när jag tänker på Sverige. Grönt gräs, pickninckkorg, träd runt hagen, solen varm och skön, vindstilla. Sverige, Sverige Sverige.

Fan, jag älskar det stycket. Jag lyssnar inte på klassiskt i vanliga fall. Men jag är inte obildad på området för det. Hugo Alféns "Midsommarvaka" är också ett stycke jag tycker mycket om.

Nej jag längtar inte hem. Men jag vill aldrig bosätta mig här. Usch! Hemska tanke! Fin natur, trevliga människor, frisk luft, mycket att uppleva. Men det är så satans kallt om hösten och vintern. Maten faller mig inte riktigt i smaken. Jag kan stå ut med rökta "pannkakor" (flatbröd, men det smakar mer som pannkakor) men inte lamm/fårmaten.

Clear and Shiny

Det har varit kanoväder idag. Kallt men soligt och vackert. Jag har gjort sådant jag tycker om. Donat med små arbeten som aldrig annars blir av. Sådant där som måste göras men som alltid skjuts upp. Strödde hos kalvarna. Diskade kalvutmatningsbehållarna. Sopade i foderhallen. Städade stallet.

Jag tänker en del på ord nu när jag lär mig ett nytt språk. Om du säger att du har haft roligt här betyder det att det har varit lugnt. Rolegur. Inte så konstingt egentligen. Ro. Det har vi ju i svenskan med. Men då slår det mig att vårat "roligt" inte är fel för det. Det bör ju lämpligen komma från roa. Att vara road. Eller vad vet jag. Men sådan här saker kan jag tänka på fram och tillbaka till jag får hål i skallen.

Tappade mitt kamerafrodral idag när jag tog kort ute i hagen på hästarna. Fodralet har samma färg som hästskit och höstgräs. Så jag hittade det inte. Men gjorde ett försök någon timma senare och fann det till min stora glädje. Det var ganska stelt och kallt dock. Konstigt vad vanliga saker kan innehålla fukt.

Lördagar är sådana dagar som jag envisas, likt ett barn, med att sitta uppe länge bara för att jag har sovmorgon på söndagen. Spelar ingen roll om jag är skittrött. Känns som slöseri med tid att sova.

Sova föresten. Idag tog jag ingen lur efter frullen. Gick ut och jobbade istället. Kände för att vara ambitiös idag. Men efter middagen läste jag lite bok och det slutar nästan alltid med att jag ligger i fosterställning i soffan, med boken tappad på golvet, sovandes. Men när man vaknar igen så där mitt på dagen känner man sif så bräcklig. Jag sov kanske en timma men ändå känner man sig helt snurrig och svag. Det känns som om man är halv på något sätt.

Böcker

Hoh! Hoh! Nej jag är inte tomten.

Idag tänkte jag sysselsätta mig lite med trams, japp trams.

1. Läs Juloratoriet. Jag läser mycket och få böcker berör mig. Visst finns en intressegrad annars skulle jag inte läsa så mycket böcker. Juloratoriet är grym. En bok att bli bildad av men ändå inte tråkas ut av. En bok av mening och känsla.

2. Läs inte "Gåvan från Stjärnorna" av Lennart Lidberg. Alltså jag tar gärna en disskussion om den här boken. Jag förnekar inte liv i rymden. Jag förnekar inte reinkarnation. Jag kan inte heller säga att jag helt och fullt tror på något av det men det är saker av djup som tål att diskuteras, därför trodde jag att den här boken skulle vara intressant. Men icke. Jävla dravel. Jag tror inte att en kosmisk intelligens ligger bakom reinkarnation. Flum om kristaller och ljusspektran. Flygande tefat som stiger ner om tar ombord huvukaraktären. Boken sägs vara "A true story". Crap säger jag.

3. Läs "Broarna vid Madison County". Läser sällan kärleksromaner. Lånade den för att den fanns och för jag aldrig sett filmen. En bra bok. Jag grät. Inget tantsnusk bara en fin och sorglig kärlekshistoria.

4. Läs "Den vidunderliga kärlekens historia". Jag försökte verkligen gilla den här boken. Men jag kunde inte förmå mig göra det. Men den är bra i utbildningssyfte. Väl skriven med ett oerhört bildat språk. Var berädd med ordboken. Jag köper att det är en kärlekshistoria men den har ingen fin känsla, för den är skriven av en man som försöker skriva som en kvinna. Handlar om en dvärgs resa genom livet kort och gott.

5. Läs Kafka. Någon gång åtminstone. Jag har gjort det. "I straffkolonien". Otäck novell men väldigt stark. Jag gillade den. Men Kafka är svår att förstå sig på. Har lagt "processen" på nattduksbordet men jag envisas med att ta en annan bok istället, gång på gång. Nästa gång får det bli den.

SUMMAN AV KARDEMUMMAN:
Av böcker blir man klok. Det spelar egentligen ingen roll vilken bok man läser. De ger oftast något. Det är kunskap som flyter in i hjärnan och fastnar där. Inte som att plugga när man trycker in infomation som sen bara flyter ut igen. Att läsa är att spontant lära sig.

KFC - I Love

Jag har inte ätit kyckling sen jag lämnade svensk mark. Helt ärligt. Det är konstigt. Men så igår förklarade Hilda att hon inte lagar Kyckling för att Höskuldur är emot det av politiska skäl. Han anser att det är dumt att importera foder för att föda upp kycklingarna. Kan förvisso se poängen, särskilt nu i ekonomikrisen. Bättre att äta det som ör producerat i landet helt och hållet anser han. Känner igen det där från en klasskompis från gymnasiet som vägrade att handla eller äta något inhandlat på Lidl av just samma orsak.

Dock gillar Hilda och barnen kyckling så idag när Höskuldur spelade bridge köpte hon hem kyckling från KFC. Har aldrig ätit KFC. Kanske inte det nyttigaste men sjukt gott med kyckling. Hemma äter jag och pappa kyckling nästan jämt. Har inte tänkt på att jag har saknat det.

Konstigt det där med KFC. Det har vi väl inte i Sverige. De har en massa andra amerikanska fastfoodkedjor här också. Ruby Tuseday, Mc Donalds, Pizza Hut... För övrig så är nog Island ganska amerikaniserat. Det räcker med att gå in och kolla på varuutbudet i mataffärerna eller i TV-tablån. Men å andra sidan är man ju nästan halvvägs till USA från Sverige sett, så det är kanske inte så konstigt.

Orkester i Selfoss

Har varit en trevlig dag. Red in får för slakt, det var kul. Känner sig som en rikigt cowboysare när man jagar fåren i full gallopp på fälten.

Sen sorterade vi fåren. Den går till slakt, den får leva, den blir julmat och får leva lite längre till.

Sen gjorde jag kvällsfjòs lite tidigare för jag skulle till Selfoss och spela.

Jag var ärligt talat nervös för jag visste ingenting om vad det var för orkester. Det var becksvart när jag satte mig i bilen och körde mot Selfoss, på de skitdåliga vägarna. Man har inga riktmärken att lita på i det här landet eftersom det är utan träd och man ser hur lång som helst. Trodde jag skulle svänga av flera gånger när jag inte skulle.

Hittade fram i alla fall. En gammal man var dirigent och ledare och han hälsade mig välkommen och var mycket trevlig. Sen drösade det in lite folk. En kvinna som pratade svenska. Det är alltid så skönt när de kan det. Man blir alltid lika förvånad av att höra sitt eget språk. Orkestern var väl egentligen ingen orkester utan ett lite mindre "Windband".

Låtarna visade det sig vara ganska lätta faktiskt. Det var kul att få spela jullåtar igen. De flesta sitter ju i örat så jag brukar ha väldig lätt för att spela sådana låtar som man hört många gånger. Ganska mycket amerikanskt men givetvis en massa isländskt. Kändes ganska grymt att få spela isländska nationalstycken. Mycket vackert. Det var riktigt roligt och jag ser verkligen fram emot nästa rep.

Arg

Har varit arg hela dagen. Morgonens arbete började bra. Gick in och sov en stund men ställde klockan så att jag skulle komma upp och hinna ut och hitta något "evighets-ladugårdsarbete", hade inte fått något tilldelat men i lantbruket finns alltid jobb att göra, however... Detta för att slippa vara barnvakt. Men precis när jag var i full fart att gå ut så fick jag alltså uppgiften att ta ut tvååringen en stund.

Ok Ungar i alla ära. Men jag är inte typen som har tålamod med barn. De är för alldel snälla, goa och fina på alla sätt här och jag är van med småbarn. Men då har det handlat om MINA syskon. Och om de är jobbiga kan jag bli arg på dem och säga åt dem. Men med någon annans barn funkar det inte så. Då gäller det att hålla smilbanden spända och uppkrokade på öronen och försöka dölja att man blir irriterad.

Nu funkar detta inte alltid med mig och jag har förmågan att ge dem "The Evil Eye". Sen är ju min bristfälliga isländska ett hinder eftersom jag inte kan formulera mig ordentligt när jag säger åt dem. Den minsta kör alltid fram underläppet och blänger på mig och jag gör ungefär samma sak.

Hursomhelst blev jag på dåligt humör där. Efter middagen sjönk mitt humör ytterligare när jag skulle, smärt och smidig som jag är, hoppa över en kedja som avgränsar foderbordet så inga kor går upp där. Någonstans i hoppet, som uppenbarligen inte var tillräckligt, fastnar jag och drar i backen med ett oerhört graciöst magplask. Det gjorde så in i helvete ont.

Sen var jag tjurig hela resten av dagen och störde mig på småsaker, som ojämnheter i golvet inne ladugården. Skulle nämligen skrapa ihop en massa mögligt hö till en fin och prydlig hög. Använde mig av en slags plåtskrapa och sköt höet framför mig och helt plötsligt tar det tvärstopp och jag gör nära Heimlich -Mannövern på mig själv när skaftet på skrapen stöter mig i magen.

Mohair Sam

Jag har ganska udda musiksmak. Jag hänger sällan med i vad som är nytt. Jag lyssnar inte på radio så det må vara därför. Jag gillar inte all massproducerad musik som bara görs utan någon tanke bakom.

Just nu lyssnar jag på Bill Haley and the Comets. Har en sådan period. Jag älskar den typen av musik. Taktklapp på 2 och 4, som i "The Battle og New Orleans". Smått töntiga texter som i "Justine". Gitarerna har ett skönt fast gung och solona är okomplicerade men ändå galna. Saxofonsolo, som jag annars tycker kan vara hemsk, som riktigt river. Jag får bara en sådan lust att ta på mig 50-tals klänningen och dansa.

Den bästa låten som jag vet med "Haley and the Comets" är "Mohair Sam". Killen de sjunger om låter som den hetaste mannen som stått i ett par skor. De kan verkligen förmedla känslan. Jag bara älskar texten "Who is the coolest guy?... Fast talking, slow walking, good looking Mohair Sam"..."Chicks are makin; reservations for his lovin' so fine. Screamin' and shoutin' he's got 'em all waitin' in line"

Rekomenderar verkligen att ni stänger av radion och laddar ned lite skön 50-tals musik imellanåt.

Sunnudagur

Har ont i huvudet idag och är yr. Så jävla obehagligt att ställa sig upp och det svartnar och sedan börjar armarna domna och sen kommer knäskakningarna. Lyckas som tur är alltid att hålla mig i något. Är yr från och till, både mentalt och fysiskt ;)

Har precis ätit lammhuvudspaté. Det var ju som det låter ungefär. Livrädd att av misstag stoppa ett satans öga i munnen. Petatde ut det som åtminstone såg ut som vanligt kött. Smakade också lite av den bit grådaskiga tungbiten som fanns i min patéskiva. Helga Margrét frågade mig om jag gillade det. Tja, vad svarar man på det? Jag sa i alla fall att det var ok men att jag kanske smakat godare mat. Ganska artigt där=)

Var ute och gick och hittade, hör och häpna, en gren!! Jag tog hem den och la den i mitt fönster.

Jag längtar inte hem så mycket faktiskt, har aldrig gjort det heller. Det känns lite konstigt. Det är inte direkt så heller att jag skulle vilja stanna här för att jag har passionerade känslor till landet eller något sådant. Jag är nog bara en jävel på att anpassa mig till miljön.

Ska börja spela i Selfoss på tisdag. Känns ganska nervöst. Jag har ingen aning om vilken nivå de spelar på. Jag vet inte knappt vilka åldrar de har i orkestern eller om de spelar i en viss genre. Skulle vara tråkigt om de spelade gamla krigslåtar eller något sådant. Typ som någon gammal hemvärnsorkester. Fast jag spelar allt. Tycker att det mesta är kul bara man får spela. Har en ganska stor kärlek till låtar av lite mera jazzfunk. Vi spelade ganska mycket åt det hållet i Tranås. Men när jag övar själv älskar jag klassiskt och vanliga tråkiga etyder. Det bästa är att spela krångliga figurer riktigt snabbt. Känns så grymt när man tillslut sätter dem.

Rökvi

Masade mig upp upp ur sängen och lyckades ta mig till fjòs utan att komma sent i morse. När jag var klar gick jag in och åt min standard frukost: Flingor, mjölk och banan. Sen gick jag och la mig igen. Brukar göra det en stund efter frukost. Men idag blev det visst två timmar. Skönt var det i alla fall.

Efter lunch red jag ut på Rökvi. Det var riktigt hyggligt väder så vi passade på att ta en ordentlig tur. På bilden (tagen med mobil, därav dålig kvalité) tar vi en liten paus.

Rökvi är en riktigt fin häst tycker jag. Har dock en förmåga att hasta på tölten lite väl. Man sitter ganska skönt i sadeln under tölt men när det går riktigt fort så är man glad att man inte har några Pam Andersson -Boobs om man säger så. Kan vara ganska obehagligt att ha bröst överhuvud taget när tölten är ojämn, iofs kan jag ju tänka mig att det kanske inte är lätt att vara man och ha ett visst paket mellan benen heller när man rider. Men sen töltar han ju lite ojämnt med mig, tror jag, eftersom jag hela tiden tänker trav och förmodligen omedvetet förmdelar det till honom på något sätt.

Ryktade av honom ordentligt efteråt, något som man ofta inte gör här utan bara tar av sadeln och tränset och släpper ut dem i hagen. Överhuvud taget så har man väldigt olik skötsel av häst här än hemma. Hemma så är det otroligt viktigt att var häst har sin egna sadel som passar perfekt. Här har varje människa sin egna sadel som man sen kan sätta på vilket häst som helst. Uppvärmning och lugn skritt, Vad är det? Här är det tölt som gäller nästan från start till stop. I början tyckte jag att det var så hårt mot hästarna, men jag har läst på lite och funnit att den isländska hästen är ovanligt tålig.

I morgon är det kalas för Hannadora som fyller 2 år. Då blir det tårta. Har sett i fotoalbumen att Hilda verkar vara en kvinna redo att ställa upp i OS i tårtmästerskap.

Hestur

Som ni kan se, har jag lagt upp en bild på kossorna i rubrikfältet. Blev lite stort kanske. Men jag fixar till det sen.

Idag har jag gjort hästjobb, haha. Nej vars men jag har jobbat nästan uteslutande med hästarna. Tagit bort staketpinnar och flyttat dem till annan ny gräsplätt. Släppt ut hästar i olika hagar och slutligen mockat efter 14 hästar inne i stallet.

På Island står hästarna i regel bara på gummimatta, precis som kor, när de är inne. Inget strö mer en kanske lite finkorningt spån precis ovanpå mattan. Därför finns inget som suger åt sig pisset och därmed lukten. Men å andra sidan så går hästar i regel ute året om här och tas bara in när de är sjuka eller dylik. Men över inatt hade alltså alla hästar stått inne och pissat och skitit som as. Det låg en tät lukt av frän amoniak inne i stallet när alla hästarna var ute. Usch! Jag föredrar faktiskt kopiss framför hästpiss om jag måste välja. Det rann i min näsa konstant av den
stickande lukten. Men det blev mycket fint när jag mockat ut all skit och piss!

Jag har precis tittat på "Hitta Nemo" på isländska, fast kidsen var snälla att sätta på svensk text. De minsta, Hallgerdur och Hannadora, var mycket måna om att jag skulle komma upp och se på filmen. De vägrade låta pojkarna sätta på filmen innan jag hade duschat klart. Haha! Sötisar.

Wei wei

Wei wei. Inte Kaffi Krus i kväll. Vet inte varför egentligen. Det var riktigt trevligt förra gången. Men det är pissigt väder och jag vågar inte köra bil på de satans skitlava vägarna. Risken att köra av vägen är ganska stor.

Hjälpte Svala, biologen som jobbar här, att väga sinkorna idag. Full fart. Kor överallt. En stackare fastnade med kloven i "skitgallret" så att en gallerstång kilades fast mellan tårna på kloven. Ajaj. Vi försökte bända loss gallret men det gick inte så bra. Sen så fick vi loss henne genom att binda rep om vristen på henne och dra.

Det är kul att jobba med Svala, hon är riktigt bra på engelska så det är lätt att prata med henne. Idag kom vi dock inte på ordet för äggstock men jag fattade vad hon menade så jag sa på svenska: Äggstock, och då sa hon Eggistock på islänska. Har lärt mig ett mycket användbart ord med andra ord;).

Jag har inte gjort så mycket idag, vi tog in alla 14 hästar för avmaskning. Livat värre. Fölen är grymt söta. man ser dem inte så ofta eftersom de går ihop med morsorna och unghästarna i 200 hektarshagen.

Snart kommer mamma hit :). Om bara några veckor. Då ska jag ta ledigt och dra till Reykjavik och turista lite. Skulle vilja checka Kringlan, superstort shoppingcenter fast det kan jag ju göra någon annan gång. Reykjavik är för övrigt ganska udda vad gäller butiker. Det finns massor med supervälsorterade secondhand butiker. Inget för mig, gillar inte känslan av gamla kläder på mig.
Men det finns också riktigt häftiga småbutiker för allt möjligt. Det finns inte mycket "kedjebutiker" som typ JC eller HM. Inte vad jag kunde se i alla fall.

Jaja...

Igår halkade jag, min klump, i trappan och drog i rumpan. Gjorde sådär ont som det alltid gör när man slår hårt mot hårt, eftersom min bakdel tyvärr är ganska platt. Men det varade bara en liten stund. Men idag så gör det ont och jag anar att det kommer att framträda ett icke så charmerande blåmärke.

Annars så har all snö smält, skönt! Fast det var faktiskt väldigt fint att se Ingòlfjall snötäckt. Idag har jag suttit inne mest hela dagen och varit lite barnvakt åt Hallgerdur och Hannadora. Vi blev osams några gånger men hade också ganska roligt emellanåt.

Sen gick jag ut och gick en lång promenad. Det var uppfriskande.

Nu ska jag se på film tänkte jag, Masjävlar igen. Det är ju faktiskt inte världens bästa film men den har en väldigt mysig karaktär som jag gillar. Dessutom så tror jag att det är mitt dalländska arv som gör att jag gillar den. Sen så har den allt jag saknar hemifrån. Träd, träd, träd och så svenska förstås.

Idag har vi ätit vanlig hotdogkorv. Fast den är ju givetvis gjord på lammkött men den är ok faktiskt. Sen ät vi kryddbröd, det är så sjukt gott. Jag ska verkligen be att få receptet innan jag åker hem. Haha, har tänkt på att jag nästan jämt skriver vad jag äter. Men det är för att jag är så facinerad av allt de äter här.

En typisk söndag

Norrsken

Idag sitter jag uppe i köket och väntar på norrsken. Det händer förvisso ganska ofta här när det är frysgrader och det hände igår. Fast då låg jag och sov, jag som aldrig har sett norrsken. Så när de sa att det förmodligen kunde synas idag också gav jag mig fan på att se det även om det så ses varje kväll framtill jag åker. Men än har inget norrsken setts till.

Idag åkte Hilda och Höskuldur på fest, så jag var ensam vid kvällsmjölkningen. Fick dock hjälp av pojkarna, som också var hemma, med att ge kalvarna. Sen kom grannen och gav mig lite assistans med en nykalvad kviga som var ilsk och bara skulle sparkas hela tiden. Men förrutom den kvigan så mjölkade jag alla kor och de övriga nykalvade kvigorna själv. Känner mig stolt.

Jag och grabbsen skulle kolla på en film de hade hyrt, MrBean, och poppa popcorn. Låter som en helylle myskväll men när jag kom in efter mjölkningen så hade en propp gått så att delar av huset var släkt och därtill tv -rummet. De fattade ju inte riktigt var som hänt men jag försökte på min knaggliga isländska säga att det var en propp som hade gått och att vi skulle ringa föräldrarna så de kunde berätta var det fanns nya proppar. Det hade de redan gjort och ingen svarade. Så den stackars grannnen fick komma hit och hjälpa oss. Så det löste sig med MrBean.

Nu är det bara jag och Drìpla, hunden, som är vakna. Och ja förresten så är hon inte direkt vaken utan ligger och snarkar och drömmer sina hundrömmar för rätt som det är börjar ett krafsande ljud, då är det hon som springer i sömnen. Hon är så söt den lilla skiten. Hon är en liten isländsk fårhund och hon följer mig vart jag än går. Om chefen går och jag är kvar i ladugården så stannar hon i alla fall med mig. Och på morgonen om jag är lite sen så står hon alltid och väntar på mig utanför dörren.

Winter, oh yeah!

Igår följde jag med en tysk tjej, Sandra, till Kaffi Krus. Detta är ett kombinerat Café och uteställe och på torsdagarna brukar det vanligtvis komma mycket "utlänningar" dit. Men eftersom det är höst har de flesta utländska arbetarna åkt hem så det var mest Islänningar på Cafét igår. Men Sandra presenterade mig för hennes tyska vänner som också jobbar här tillfälligt, som jag, eller mer eller mindre permanent som hon. De var omkring 6 stycken, lägg där till en dansk och en asiat. De flesta av dem var i Sandras ålder, runt 25, men sedan var där en tjej som var 19 som jag och som också jobbade med kor. Det visade sig att hon skulle stanna ungefär lika länge som jag. Hon var väldigt trevlig och bra på engelska. Vi pratade med varandra om våra fjòs(ladugårdar) här på Island. Jag pratade så mycket att när jag kom hem igen var jag helst hes. Det var mycket trevligt att få komma ut lite och socialisera sig.

Igår började det dock att snöa. Det kom lite lätt sådär som man är van vid i Sverige när första snön kommer och jag tänkte att det inte var något mer med det men när vi skulle åka hem från Kaffi Krus var bilen helt igensnöad och det var ett snötäcke på marken på ca 7-10cm. Jag fick en chock. Och i morse när jag gick till fjòs var fjällen helt snötäckta. Helt sjukt! Så idag blev jag så nödd och tvungen att be att få åka till Selfoss för att köpa vantar, sockor och en buff att ha i fjòs. Det konstiga är att snön inte har smält än. Första frostnatten var nämligen i måndags. Men islänningarna bara rycker på axlarna och säger att det kan komma snö i slutet av augusti om det vill sig illa. Det är nästan så jag längtar hem till den gråa fuktiga hösten i Sverige.

Idag hängde jag med familjen till barnens skola. Barnen går i en liten landskola långt ut i ingenstans. Skolan har under några veckor haft världstema och barnen har hållt på med diverse länder. Så det var en massa stationer där barn i grupper visade upp olika världsdelar och länder. I klassrummet för sydamerika var barnen utklädda och dansade till karnevalliknande musik. På varje station bjöd de på mat inspirerad från länderna. Det var roligt när jag gick till skandinavien, där var en unge utklkädd till Emil i lönnerberga och sprang omkring och sa "var är min bysse". Sen kom givetvis Lina Longsokk (pippi). Och uppträdet slutade med att alla sjöng "Här kommer Pippi långstrump". Behöver jag säga att de bjöd på "svenska" köttbullar somman doppade i lingonsylt i det klassrummet.

Jag har inte kunnat skriva på ett tag nu för att jag inte har kunnat koppla upp mig på nätet. Här har hänt ganska mycket faktiskt. Familjen tog med mig på en sight seeing till Gullfoss och Geysir. För de som kan se min bilddagbok, en priviligerad skara, så finns det en del bilder. Just nu orkar jag inte dra så mycket om den dagen, mer än att den var mycket trevlig.

I måndags kalvade två kor. En fick tvillingar. Sött kan man tänka. Fan så mycket mer jobb om kvällarna tänkte jag. Nu hade jag alltså 5 kalvar att ge mat morgon och kväll. Men när man väl matar de nyfödda så blir man så sentimental över deras hjälplöshet. Så det slutar alltid med att man sitter där och gullar och är så försiktig man bara kan som om det vore ens egna ungar. Det blir dock värre efter några dagar, när de insett värdet av de som är i flaskan. Då anfaller de mig som galna bestar och suger på och slemmar ner mina kläder. Det är ett rent helvete att ge en mat och under tiden försöka hålla koll på de andra när de är över en som hungriga vargar efter flaskan.

Idag kalvade ytterligare en ko, hon hade 5 spenar men det var "bara skit med dem", som min förre chef i boxholm brukade säga. När vi skulle mjölka henne kom det nästan bara blod i spannen. Är ganska vanligt att den första mjölken är lite blodblandad men detta var mer blod än mjölk, så veterinären kom.

Hoppas kunna börja i orkestern i Selfoss nästa vecka. Vore kul. Dessutom behöver jag socialicera mig lite. Jag är den sociala typen men jag trivs väldigt bra med att vara själv så jag märker ofta inte när jag behöver prata förrens jag väl gör det. Och nu skriver jag så långa inlägg att jag tror att det är på tiden.

Blaha...

Idag är det vilodag. Söndag och jag slipper jobba. Har tagit mig en välförtjänt sovmorgon. Det var skönt, men jag har plågats av panikdrömmar i natt så jag har vaknat några gånger. Det är alltid samma dröm. Jag drömmer att jag är hemma på besök och att jag glömmer att jag ska tillbaka hit och jobba därför har jag inte köpt någon flygbiljett. Och så får jag panik för att jag måste tillbaka hit. Sen vaknar jag. Jobbig dröm för jag stressar runt som en idiot och får panik.

I fredags hade jag varit här i en månad. Det har gått fort faktiskt. På en månad har jag hunnit med att uppleva massor. På en månad har jag läst ut tio böcker. Tio böcker är helt sjukt och det låter som om jag inte gör annat än läser. Jag läste först ut de tre böcker jag hade med mig, sen gick jag på de böcker som tjejen som var här innan mig lämnat, sen började jag låna böcker på biblioteket. Jag ser inte på TV så jag tror att det är en förklaring till varför jag går så hårt åt på böckerna, men sen är det som om jag hämnas på de sista gymnasieåren då jag inte har haft tid att läsa annat än tråkiga läroböcker, kemi, fysik osv.

Idag ska jag rida tror jag. Vädret är inte piss och jag känner mig pepp på en ridtur runt Hvita, älven som går förbi här. Ja runt kommer jag väl aldrig men rida en bit längs kanten kan man ju göra. Det var ett tag sen jag red nu, det var två veckor sedan på grund av allt jävla regn. Men nu går det mot ljusare tider med mindre regn

Sjuk

Idag är jag sjuk. Var vid en fårindrivningsplats vid Hekla igår. Det var häftigt, jättefin natur. Skönt att inte rida så mycket den här gången även om det är roligt men man får sån djävulsk träningsverk om man rider så mycket i ett stöp.

Jag började nog bli sjuk då redan för jag frös trots att jag hade hur mycket kläder som helst. Sen idag efter fjòs (ladugården) så kände jag mig jätetrött och somnade efter frukosten i soffan. Det kändes som om jag sov hur länge och tungt som helst fast att jag bara sov i en dryg timma. Chefen kom in och frågade om jag var sjuk, för det var nog rätt uppenbart, där jag låg i soffan med termotäcket upp till näsan. Han tyckte att jag skulle ta det lugnt tills kvällsmjölkningen.

Sedan dess har jag läst en bok och redigerat bilder från gårdagens fårindrivning som jag har lagt upp på min bilddabok.

De har en förkärlek för russin här. Idag till exempel åt vi gröt, typ risgrynsgröt, med russin i till lunch. Sen vid eftermiddagsfikat fick vi plättar med russin i. Ganska ok faktiskt, jag brukar faktiskt klippa fikon ihavregrynsgröt hemma.

Jag har idag försökt att dricka ett slags healingte som de hade hemma här. Men det är så vedervärdigt äckligt att jag inte förmår mig dricka upp det. Det smakar som en blandning av timjan, oregana, lavendel, eucalyptus och peppar och när man tar en svälj svider det i hela halsen. Nej, jag föredrar nog whiskey som förskylningskur framför teblasket.

Regn regn och regn

Idag har det regnat konstant men det har inte blåst. Jag har haft ganska endel utesysslor och har därför klätt mig som en michelingubbe. Jag har haft på mig t -shirt, collegetröja, isländsk lammulströja, arbetsjacka och sist regnjacka. När jag går klädd så här kan jag garantera att jag inte fryser.

Idag skulle jag rulla ihop en 200 meter lång eltråd samt ta in stödpinnarna till den. Jag rullade och rullade och ansträngde mig för att få det fint på spolen men hur jag än ansträngde mig tycktes trådhelveten bara vilja sno sig fult och bli ett enda stort trassel. Det regnade som sagt och mitt tålamod började tryta, så jag slängde den förbannade tråden och idiotskrek rakt ut. Det blev inte bättre för det.

Jag har märkt att det börjar bli lite hästmänniska av mig, inte för att jag rider hela tiden eller tillbringar all min lediga tid med hästarna men jag börjar lära mig hur de verkligen fungerar, hur man läser deras kroppsspråk och hur man får deras förtroenden. Idag skulle jag nämligen hämta in två ston som gått i en hage för sig själva i flera månader. Det skulle inte bli en enkel match insåg jag och såg mig själv springades runt med grimman i högsta hugg tvärs och kors efter två galna hästar. Men jag lyckades utan minsta problem att fånga in dem med ett lugnt och metodiskt tillvägagångssätt. Jag tror att knepet var att jag pratade lugnt med dem hela tiden och inte hetsade med dem. När jag kom hit hade jag till och med svårt för att fånga in ridhästarna som är mer vana att plockas med.

En tråkig dag

Jag har så supertråkigt man bara kan ha. Fast att söndagen är den enda dagen som jag har sovmorgon så känns den så jävla tråkig.

Jag har bara suttit nere på mitt rum och läst hela dagen. Jag var ute en sväng i förmiddags men det var sånt skitväder att man höll på att blåsa bort. Så jag gick in.

Sen tänkte jag att jag kan ju in på internet, det är ju ialla fall någon slags underhållning men nu är det tyvärr så att signalstyrkan är väldigt låg så jag bara loggar ut hela tiden vilket gör att jag bli väldigt irriterad istället. Så att vara irriterad och uttråkad är det värsta jag vet. USCH!

Som sagt det har inte hänt så mycket här idag men till lunch serverades återigen en ganska udda kombination. Köttfärs och potatisgratäng. Det var inte fy skam faktiskt. Men så får man räkna med att jag är lycklig så länge maten inte smakar får/lamm. Nu var färsen förvisso lammfärs men dock kryddat ganska väl så jag inte kände "bajssmaken" som jag tycker är karaktäristisk för får/lamm -kött.

I övrigt, när det inte äts får/lamm äter vi fisk och den är väldigt fin och alltid väldigt färsk. Jag gillar fisk.

Till kvällsmat äter man ofta något som heter skyr och påminner och crème frraiche i konsitensen. Jag trodde felaktigt därför att skyr var väldigt fett och fick en chock när de hälde på grädde över detta, som om det inte räckte liksom. Men skyr innehåller nästan inget fett utan nästan bara proteiner, det är därför väldigt nyttigt. Jag föredrar skyr som är smaksatt framför den naturella som har en svag touch av tvålsmak. Men den smaksatta är väldigt krämig och god.

Kalvning

Idag var jag med om något fantastiskt. Chefen ropade att jag skulle komma och hjälpa honom att förlösa en kalv. Jag kände när jag närmade mig den arma kon att det knöt sig i magen på mig. Ut ur rumpan på kossan stack två pyttesmå klövar fram och man kunde ana en liten mule. Vi snörade varsitt rep i kalvens utstickande ben och började försiktigt men starkt att dra. Jag ville inte titta på det stackars djuret som förmodligen hade grymt ont i baken. Ut kom ialla fall en liten slemmig och samtidigt hårig varelse. Det visade sig vara en söt liten kviga som vi drog fram till mamman som fick buffa på den tills den reste sig.

Klart att jag har sett nyfödda kalvar och jag har sett när de har fötts också på håll, men det här var något helt annat. Jag visste inte hur jag skulle reagera. Jag är inte rädd för blod men jag är rädd för smärtan. Och det såg verkligen ut att göra djävulskt ont. Men kossan hade en väldigt klar blick utan antydan till rädsla , jag blev så facinerad av dess lugn och när kalven var ute så tog hon den till sig och började genast tvätta den. Moderskärlek. Jag skiter i vad alla cyniker säger om att djur är djur och att de bara gör vad de ska. Jag kände att det här är lika för alla. Människa som djur.

Ärligt talat så blev jag ganska rörd efteråt när jag fattade innebörden av allt och när jag såg kossan som vårade sin lilla baby. Jag vet inte varför, jag brukar inte vara sån. Men det var nästan svårt att inte gråta, inte för att jag var ledsen men det var en väldig egendomlig känsla som spred sig i kroppen.

Hey!

Ok namnet på bloggen suger, men jag blev så trött på att sitta och komma på bra namn som hela tiden dissades för att någon annan jävel lagt beslag på dem. Gillar låten "Hello Josephine" av Fats Domino, men det fick jag inte heta för det hette någon annan. Så då kände jag att jag lika gärna kunde döpa bloggen till ashole, fast det hade förmodligen inte blivit godkänt på grund av andra skäl.

Jaja, här sitter jag i alla fall. I ett mysigt källarrum i ett hus rakt ut i ingenstans på Island. Jag jobbar här på en gård med en massa kor och får och hästar. Mest jobbar jag med kor, det är liskom det jag kan sedan innan.

Jag har nu varit här i nästan en hel månad och jag trivs. Det kan förvisso bli lite isolerat här men familjen jag bor hos är kanon. De ger mig ofta möjligheter att göra saker utanför gården. Ska dessutoom snart börja socialisera mig med lite annat folk har jag tänkt.

Jaja... det var mitt första inlägg här och det lär bli fler.