Rökviken

Idag har jag varit i Rökvika..haha. Köpt julklappar. Dock inte alla. Har provat ett 20 -tal klänningar också men varit snål eftersom de varit ganska dyra och jag har varit borta för länge för att kunna jämföra med vad de hade kostat i Sverige. Men de har varit sjuk snygga i alla fall.

Nu har jag packat min väska för 2:a gången. Allt utom datorn, laxen och mina skor, men de grejerna har jag beräknat till en vikt av max 3kg. Väskan, utan datorn, laxen och skorna väger ca 11 kg. Typ ingenting. Känns skönt. Dock är den full eftersom jag köpt så många cholkadkartonger att ge bort och de tar väldigt stor plats.

Köpte Emilìana Torrini idag. Så gött att jag hittade CDn för den var slut i Kringlan och där sa de att den var slut på hela södra Island. Haha... men jag hittade den i bokhandeln och slet åt mig en i ett nafs.

Älskar för övrigt Isländska bokaffärer. Vilket utbud! Hälften isländsk hälften engelskspråkigt. Lägg därtill andra språk. Jag kan gå i dessa jättestora bokaffärer hur länge som helst.

Vinurinn min

Dessa vackra väsen. Att man med sin hand kan smeka deras varma, lena päls. Att man kan ta på något så vackert.

Tack Island!

Nu är det endast fem dagar kvar till min hemfärd. Just nu känns det ganska vemodigt. Jag vill så himla mycket hem men samtidigt så kommer det bli jättejobbigt att ta farväl av familjen och barnen, särskilt Hallgerdur och Hannadora.

Jag som inte är särskilt sentimental av mig kommer nog inte kunna hålla tårarna tillbaka.

Och faktiskt, jag kommer att sakna landet. Jag har klagat mycket sista månaden men Island är ett fantastiskt land. Otroligt vackra och unika omgivningar. Jag kommer att sakna Island. Och fast att jag har kännt att jag nog inte vill tillbaka hit så har jag nog ångrat mig. Det handlar mer om rätt period på året. Jag har upplevt den värsta tiden med kyla och vind nästa gång jag kommer hit får det vara under vår/sommar-halvåret.

Jag vill egentligen tacka detta land för allt jag har fått uppleva. Jag vill tacka för att jag fick chansen att komma hit och bo och arbeta på Stora Ármòt. Jag har fått se och uppleva så otroligt mycket under de här fyra månaderna och jag vet att min vistelse här är något jag kommer att bära med mig i minnet för resten av livet. Så Takk fýrir!

Ég er ath komast aftur thad er loforthid mitt!

Ont- AJ

Jag har snoront i vänstra handens ringfinger. Var ute och tittade till kalvarna och kunde inte låta bli att kela lite med dem. En började suga på min hand och jag brukar inte gilla det men jag tänkte inte så mkt på det då jag klappade en annan samtidigt. Plötsligt gör det sjukt ont. Jag inser att fingrarna kommit lite för långt in i käften på kalven och håller just på att tuggas av de bakre tänderna. Dvs, de kraftiga och stora. Det har hänt mig förr men då har inte kalvarna varit så stora som 3 månader därmed har de inte haft lika kraftiga käkar.

Så nu bultar mitt finger något enormt och det håller på att svullna upp. Bajs att man ska vara så oförsiktig jämt.

Jag har plockat sten idag. Passade på när jag letade efter hästarna. Hittade tyvärr lite för många stenar som var skithäftiga. Så nu kan jag inte bestämma mig för vilka jag ska ta hem. Alla går då inte eftersom de tillsammans vägde lite över ett kilo.

Just nu klipper de klövarna på korna. Det är otroligt häftigt då de gör de i någon slags spacad anordning där man hissar upp kossan i luften och hon är fastspänd så att hon inte kan röra en tum. Men det gör inte ont för dem och de ter sig faktiskt avslappnat. De som klipper gör det med några slags slipmaskiner och det är riktigt fränt att se på.

Idag är det exakt en vecka kvar tills jag kommer hem. Har redan bokat in lunch med Emelia på Fredagen dagen efter. Nya kinahaket i Boxholm. Hoppas att Sofia hakar på med.

På måndag har jag tagit ledigt för att åka in till Reykjavik för lite shopping. Det ska bli kul. Ska köpa julklappar så det ryker om det. Haha. Men det får bli små saker som inte tar så stor plats.

9 dagar

Så var det bara 9 dagar kvar till hemfärd. Det känns underbart. Har redan bokat in lunch med Emelia och kanske Sofia på fredagen dagen efter jag kommer hem. Jag kommer ha fullt schema hela månaden fram till inryckningen. Men det är rätt gött. Man vill ju inte bara gå hemma och dra.

Just nu trivs jag jättebra med allt. Jag har klippt kosvansar och endel ryggar. Får eksem under ögonen då jag gör detta men annars är det än ganska rolig syssla sålänge man inte klipper någon kviga som är helt skogstokig och ska sparkas och hoppa runt i spiltan av rädsla till klipparen.

Har tagit ledigt på måndag. Ska åka in till Reykjavik för lite shopping. Julhandla och lite. Det ska bli angenämnt.

Ja.. så nu är det ju bara att vänta hem mig!

Idag är en dag av lugn

Idag känner jag mig frälst. Ja, eller något i den stilen. Jag vaknade klockan tio av väckarklockan eftersom jag, även då jag har sovmorgon, inte kan tillåta mig själv att sova för länge. Var dock skittrött så jag sov ytterligare tjugo minuter.

Går upp äter frulle. Får en glad överraskning då familjen ska dra in till Reykjavik på kalas och bestämt sig för att åka in tidigt för att julhandla lite. Jippie! Huset för mig själv hela dagen. Bara jag och Drìpla, doggen.

Bestämde mig för att sno bilen och dra in till Selfoss, denna underbara lilla håla. Köpte lite julklappar. Chokladaskar med isländska motiv till min faster och kusin. Brukar inte köpa julklappar till dem annars så jag känner mig som en frälsare, därav den frälsta känslan antar jag.

Köpte även julklappar till kidsen här. Varsina fula julstrumpor med godis i till de 3 äldsta. Billiga. Känner att jag är orättvis då Hallgerdur ska få en Cd med Astrid Lindgren -sånger som min mor skickade hit med post. Men sen så står jag Hallgerdur nämre. Hannadora ska få något passande en 2åring.

Drog hem och käkade lunch med doggy. Jag åt tonfisksallad och hon fick en morot. I Sverige var tonfisk bland det värsta jag visste. Här är det bland det bästa jag vet. Men det är faktiskt skillnad på den här och den hemma. Den hemma smakar och luktar skumt. Den här smakar gott och luktar faktiskt inget. Sen så kan det ju kanske bero på all fårmat jag har utsatts för...

Idag älskar jag det här landet. Eller jag älskar är nog att överdriva. Men det är så vackert. Det är tjockt med snö ute och det blåser inte mycket. Det är tyst och vackert. Jag har huset för mig själv och njuter av tystanden utan förbannat pianoklink, tjutande/gallskrikande barn, isländska julsånger på högsta volym m.m. Doggy, Drìpla kan ju förvisso få sina spel och börja skälla men
hon verkar ovanligt harmonisk idag, kanske njuter hon också av tystnaden och lugnet.

Så mycket av mening

Jag känner för att skriva idag. Skriva skriva skriva. Det finns så många formuleringar och så många oanvända ord i mitt huvud. De vill komma ut.

Har inget att skriva om....

Så det blir ett tankesammelsurium.

Jag är tom i huvudet. Fast jag är smart det vet jag. Jag är social. Det är mitt vapen.
I krig behöver man ett vapen. Man behöver ett skydd. Mitt skydd är min kyla. Kyla mot de öppet sentimentala människorna. Mitt skydd är tyvärr även mitt nederlag. Det inser jag. Men ibland är tingens mening plus minus noll.